torsdag 25 december 2014

Indien över för denna gång

Jag hade ju hur enkelt som helst kunnat stanna ytterligare ännu en månad. Det är nog först denna veckan som jag verkligen har kunnat känna framstegen. Nu blir den nya utmaningen att fortsätta jobba på utan Vinays hjälp. 

Samtidigt ska det blir underbart med lite bangkokhets, sand mellan tårna och att få möta upp med mina föräldrar. 


Varje dag kl: 19 tänds palatset här i Mysore i en timma. Skall tydligen vara till något minne av fursten Maharajan som tog elektricitet till Mysore så sent som på 70-talet. Undra om det är för att spara till detta som strömmen stängs av nån timme varje dag. 


Vid palatset blev vi helt attackerade av någon flickklass. 


Anya får sjutusen frågor.


Frukten i detta land...


... är väldigt god.


På ett café vid namn Santosha är det väldigt fint. 




Hos ayurvedadoktorn för att ta redan på vilken dosha jag är samt vad jag bör äta och inte. 



Ett litet budskap om kärlek från shalan. Vinay har smyckat shalan i guld. 


Jag är alltid först på plats. 


Vi reser med stil.


Den här resans mest spelade sång.


Juldagsmiddag uppe på våran takterass.




NÄSTA: BANGKOK!










tisdag 23 december 2014

Julhälsning i juletid!

Hanna och jag önskar att ni får världens bästa, godaste och mysigaste jul!
Hoppas ni varit snälla i år så att tomten hittar hem till er. 



ÖNSKAR VI! 







lördag 20 december 2014

Sista veckan i Mysore

Tiden går sjukt fort men jag har till och med hunnit vänja mig vid min hårda madrass i sängen. Sjukstugan har stängt för säsongen. Mera för att jag bestämt att så får det vara. Idag var det veckans lediga dag hos Vinay, så då passade jag på att göra en drop-in klass hos hans bror Vijay som Hanna går hos. Så idag gällde ashtanga yoga kl: 4.45 på morgonen. En serie som en mera krävande för höftpartierna än Vinays, där fokus mera riktas mot ryggen på eftermiddagarna. Så det ska bli intressant och se hur min ljumske reagerar på detta.  



En bild inifrån främre delen av shalan hos Vinay.


Det kändes som att jag tog 10 steg tillbaka och förlorade massa energi efter förkylningen. Men nu blev det så. Min ljumske besvärar mig fortfarande något men är så mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Tummen upp! Jag jobbar på helt enkelt.


En liten ganesha-trädgård utanför restaurangen. Ganesha står för visdom och lycka! 


En indisk dosa som har lite potatis-tjofräs inuti och en kokosmjölkchutney. Kittlar dödsskönt i kistan. 


På de lite finare indiska restaurangerna får man se till att besökarna sköter sig. Tvätta händerna gör man ju vid handfatet. 


Det är viktigt med efterrätt. 


 Vi cruisar runt med stil. Tuta och kör!

Ha det underbart!



onsdag 17 december 2014

Sjukstuga och konsten att ha tålamod

Det råder sjukstuga här. Och nu har jag även smittat Jax, vår kära granne. Så jag över tålamod medan jag istället hinner läsa och lyssna på ännu mera böcker. När jag inte kan utöva yoga kan jag ju läsa om det. 9 dagar kvar här, imorgon ska jag på yoga vare sig jag är snorig eller äcklig. 




Hanna och Jax är flitiga studenter. Nästa onsdag har de avslutat Vijay Kumars ashtanga yoga teacher training. Bravo!


När Hanna och Jax försökte plugga och jag kurera mig har vår närmaste granne tvättat. Detta gör hon mot den betong-kub placerad på innergården. Hon slänger alltså tvätten mot denna kub, vilket ser minst sagt arbetsamt ut och verkar vara en ganska givande metod för "anger management". 


Jag läser bibeln! 


Ifall jag skulle få ont om böcker. 


Här slutar det liksom aldrig tuta. Tutandet ekar i mitt huvud till och med när jag ska sova. Hemma tutar men oftast samtidigt som man bromsar i fall det behövs. Här finns inget som heter bromsa. 


Ett gott café men en fin quote på väggen. 


Från "The fault in our stars", läsvärd bok om man vill gråta en skvätt. 


När det var fullmåne hade flera trådgårdar ljuslyktor framme.

ÅTER PÅ ÅTERSEENDE!

torsdag 11 december 2014

Vardag i Indien

Vardagen här har anlänt. Min yogaklass är kl: 14 varje dag. Att under en månads tid få ha ett liv som endast kretsar kring de där nästan 2 timmarna i shalan känns helt enkelt så rätt just nu. I mellan klasserna hinner vi laga massa god mat, äta massvis med utsökt mat, läsa/lysnna på fantastiska böcker, relaxa på takterassen, studera yoga och lösa alla världens problem. 



Det är här, på andra våningen, jag gör yoga. Allt är väl ganska omtumlande för min något justerade kropp som skriker "aj där, vänta lite, det här kantstötta kylskåpet kan du inte bara helt plötsligt börja försöka flytta runt hur som helst". Men det är också helt omtumlande på ett mycket positivt sätt, både för kropp och knopp.





När Hanna går till sin "teacher training course" vid 11 går jag oftast hit för att äta lunch. 




Nycklar lika stora som mobiltelefonen ska det vara. Detta till trots får man leta efter dem ändå.


Frukt i massor.




PÅ ÅTERSEENDE!

torsdag 4 december 2014

Första veckan i Indien

Jag är på plats. I Indien, i Mysore. Landet där kossor är heliga, fria att gå och skita överallt. Landet där trafiken tutar sig fram och jag tror alla tutar just på mig, och alla vägrar vara den som stannar och släpper fram. Landet där smaklökarna får sig en explosion vid varje måltid. Jag är i landet och staden där ashtanga yoga har sitt fäste, men där Vinay Kurmar också finns med sina fantastiska backbendingklasser på eftermiddagarna. Jag är öm och mörbultad i hela kroppen. På ett helskönt sätt. Och jag längtar till varje klass. Jag har låtit en indisk fysioterapeut specialiserad på triggerpunktsmassage knåda/trycka/tortera mina muskler i högersida rygg, ljumske, höft och rumpa med ganska gott resultat tror jag. Ljumsken trilskas fortfarande dock. Men det var en ganska oskön upplevelse vill jag lova. Vinay säger i alla fall att om jag bara gör yoga regelbundet så kommer min smärta försvinna. Jag vill tro honom.

Jag är på plats. I ett ganska stort rum som ligger vägg i vägg med Hannas. Med en skithård madrass som gör att jag vaknar sådär lagom stel när det är dags att vända sig. Vi delar toa, kök och ett litet vardagsrum. Och vi har en liten takterass att relaxa på.


Som sagt, detta blir nog snarare en liten bilddagbok än något annat. Jag vet inte riktigt hur ofta eller hur regelbundet, snarare antagligen när känslan faller på. 


  Min supersköna säng

Gata i Mysore

Heaven on fire

Ekologisk kossunge. Den lilla ekologiska affären vi handlar i har en egen kossa och kossunge

Takterassplantage

Från en av alla Mysores takterasser

Xandra och Marco - lördagsfrulle

Grundkurs i Charleston
Nick och Anya är proffs 



Hanna övar yogajusteringar. Annars förkovrar hon sig mest i ashtanga yogans filosofi och lära.

Det tog någon vecka, men nu är solen här. Så ni vet.





Moppen startade inte idag, så fick ordna med skjuts